När började demokratin? Det är en fråga som professorn i ide´- och lärdomshistoria i Uppsala, Anders Ekström, brukar ställa till sina studenter. De vanligaste svaren brukar vara antiken eller när rösträtten infördes. Ekström själv har en annan ide´ som går tillbaka till 1840-talet: när medvetandet om det allmänna började ta form – alltså skolor, sjukvård, försvar, infrastruktur. En viktig person här var Erik Gustaf Geijer.
Det handlade om demokratins historia när Anders Ekström gästade Hillsalen den 23/10. Vi talar mycket om hotet mot demokratin och försvaret av den, ungefär som att demokrati var ett enkelt och en gång fastställt begrepp. Men det finns många olika former av demokrati och det finns problem även i ett sådant styrelseskick. Bra då att börja med dess historia.
Anders Ekström förde oss genom den franska revolutionen, rösträtten och fram till det som många trodde skulle bli demokratins slutgiltiga genombrott: åren efter 1989 när murar och statyer på tyranner föll.
Med facit i hand kan dock konstateras att vi inte tog chansen. Människor som lever i demokratiska samhällen idag är inte fler än de var 1985. Det finns mer jobb att göra.
Anders Ekström hade en del förslag på detta arbete. Bland annat att återföra den ekonomiska liberalismen med den sociala, vidare att stärka de samhälleliga institutionerna och att reglera de digitala medierna.
Som avslutning blev åhörarna påminda om konstaterandet: Samhället blir till hela tiden!